Alla hjärtans dag i Venedig
Boken om övergången, i den bländande och rörande boken av Friedrich Nietzsche, Den glada vetenskapen (1882) är ett verk kring övergång och det är möjligen dess minnesvärda och bottenlösa aforismer som startar konstruerandet av värdet av denne tyske författare, det vill säga ansatsen av skapa en livskonst.

Bokens titel är en referens till de medeltida poeternas provensalska konst genom vars verk han på ett avgörande sätt formade den västerländska uppfattningen av kärlek och den samma poetiska andan som går igenom texten från den otroliga och mycket kända prologen i den andra upplagan. I sina levande och upprörande fraser beskriver Nietzsche Den glada vetenskapen som en skrivande upplevelse i språket från en pust av en snösmältning. En vind som får oss att ända in på skinnet känna såväl närheten till vintern som “segern som kommer, som måste komma eller som kan redan har kommit och besegrat vintern..”.
Den glada vetenskapen är för Nietzsche inte något annat än saturnalierna som i en anda uttrycker hur man tålmodigt stått emot ett hemskt tryck under mycket lång tid… och som nu överraskar med ett plötsligt hopp…, i hänförelse av konvalescensen. Hela boken skulle inte vara mer än dessa fester där man känner all lycka i omgivningen av den styrka som tillåter oss att ta upp “en impuls av sensation och föraning om framtiden, de nära äventyren, av haven som åter öppnar sig, i mål som åter börjar tro på”.
I det antika Rom var saturnalierna, föregångaren till karnevalerna, okyrkliga fester som firades med anledning av solens födelse och det faktum att dagarna åter började bli längre, genom odling, och när de var avslutade så var det hårdare jobb på fälten, och köttets nöje. Ljusets återvändande till livet i det oupphörliga hjulet vars vårliga skönhet som man redan börjar skönja, på samma sätt i Venedig börjar man där känna av aromerna och glansen från Orienten, där solen föds. Därför finns det inte någon stad i Europa som är så idealisk för karneval som Venedig, området som är en övergång mellan väst och orient, mörker och ljus, det solida och det flytande, sömnlösheten och drömmarna.
I år sammanfaller karnevalen med Alla hjärtans dag, en festlighet som också är kopplad till årstiden med ljusets återkomst och kärleken då finner varandra fåglarna fyller himmelen med sång och sällsam skönhet. Av denna anledning är detta en stad som verkar oslagbar för att fira dessa festligheter på ett annorlunda sätt den 14 februari.
De spöklika toner som kan förvärvas under dessa fester är bara en påminnelse om att allt är förgängligt. Det vackra är sorgligt eftersom det måste dö vilket också gör skönheten vackrare. Men det kommer tillbaka och återföds eftersom alltings slut bara är en början på något nytt. Kom ihåg det när du hyr en lägenheter i Venedig








